Hallå!

Här kommer det bilder från smidesutställningen jag hade idag på en mini-mässa. Stod där tillsammans med några anra kvinnor som ställde ut och sållde sina saker. Det var kläder, smycken aloe vera, inredningssaker och så jag med mitt smide.

Det var skoj och träffa dem och vi har redan börjat spåna på att ha något större evengemang i början på nästa år. Vi prata om att ha en hel hantverksmässa/marknad med massor av hantverkare av olika slag och även annan försäljning och modvisning, prova på att smida mm. Det kommer att bli riktigt bra, och roligt!

Ha en trevlig kväll och lycka till er alla!

Hejsan!

Idag mellen 11-15 i Hökhuvud byggdegård (Uppskedika), är det ett gäng kvinnliga förstegare som har utsällning med sina grejer. Det är allt i från inredningsprodukter till aloe vera och så jag med mina smidesprodukter. Hökhuvud ligger mellan Östhammar och Gimo. Varmt Välkomna!!!

"Jag visste att jag antingen redan var död eller att jag höll på att dö. Men sen hände någonting. Det var så oerhört, så mäktigt att jag gav upp mitt liv för att se vad det var. Jag ville ge mig hän i den här upplevelsen som började med att driva in i någonting som jag bara kan beskriva som en lång tunnel av ljus. Men det var inte enbart ljus, det var en skyddande passage av energi med ett enormt intensivt ljus vid slutet. Jag ville titta in där, beröra det."

Berättat av en 14-årig pojke som fick en nära-döden-upplevelse efter en trafikolycka.

"Nästa sak som jag var medveten om var att jag var uppe nära taket vid foten av trappan. Ljuset var svagt och först såg jag ingenting ovanligt. Sedan såg jag mig själv ligga med ansiktet neråt på cementgolvet vid sidan av trappan. Jag blev lite förvånad men inte alls rädd för att se mig själv på det viset. Jag tittade efter och såg att jag var alldeles orörlig. Efter en stund sa jag till mig själv: Jag tror att jag är död. Men jag mådde bra! Bättre än jag någonsin gjort. Jag insåg att jag förmodligen inte skulle komma tillbaka till min mamma, men jag var inte alls rädd..."

Nioårig flicka.

"Jag föll ner genom en tunnel med färgade kanter som ledde ner till ett starkt ljus. Först föll jag långsamt och sedan började jag falla fortare och fortare. Ju fortare jag föll desto bättre mådde jag. Jag ville nå ljuset men kunde inte."

39-årig konstnär som fick hjärtstopp.

Hittade dessa berättelser när jag surfade runt lite. Är detta hjärnan som spelar oss ett spratt när döden börjar infinna sig, eller är det en skymt av en annan värld, livet efter detta??

Vad tror Ni?

Många läkare, thantologer, forskar och studerar om det här fenomenet och har kunnat fastställa vad som vanligtvis kännetecknar en nära-döden-upplevelse.

1. UTANFÖR-KROPPEN-UPPLEVELSE - När kroppen slutligen "dör", svävar den döde ut ur sin kropp. Hon ser nu sig själv utifrån som en åskådare utan möjlighet att ingripa. Men det hela är inte obehagligt på något sätt. En varm och skön känsla infinner sig och man ser världen med nya ögon.

2. TUNNELN - Efter att man sett sig själv utifrån brukar den "avlidne" färdas genom en lång tunnel av något slag. Vid slutet av tunneln skiner ett starkt ljussken. Tunneln har dock varierande utforming för olika människor. En del visualiserar den som en väg, en flod eller kanske bara ett pulserande ljus. Efter tunneln väntar något annat...

3. LJUSET - Det finns ett moment i nära-dödenupplevelsen som hjärnforskarna inte kunnat förklara, nämligen ljuset. Nästan alla barn (och en fjärdedel av de vuxna) som har en näradöden-upplevelse möter ett ljus. De berättar alla att ljuset uppträder mot slutet av nära-döden-upplevelsen, efter ut-ur-kroppenupplevelsen och efter att de farit genom tunneln.

4. VARELSERNA - Ibland känner man ett medvetande, en närvaro, från ljuset. Vissa personer ser även vitklädda och lysande gestalter som hjälper dem. Ibland i formen av Gud, Jesus, Buddha eller någon annan gudomlighet. Även avlidna släktingar och kära vänner dyker upp, ibland för att övertyga en om att man inte är redo att dö ännu.

5. VALET - När man väl nått ljuset och se sitt liv i revy, ställs man inför ett val. Återvända eller stanna? Varelserna försöker påverka en i endera riktningen. Oftast är det ouppklarade uppdrag i det levande livet, såsom att ta hand om sin familj, som får personen att stega tillbaka till vår värld.

Nära-dödenforskaren Michelle Sorenson berättar om sin nära-döden-upplevelse som barn efter en blodförgiftning:
Hon har nyss haft en utanför-kroppen-kännsla och då talar en röst till henne och frågar om hon vill vara död. Då hon svarar ja:

"Men se vad du går miste om", sa rösten.

Jag såg en lång blond man som gick tillsammans med två barn. Den lilla flickan skuttade upp och ner så att lockarna dansade. Den andre var en pojke. Jag insåg att detta var min framtida familj. Jag längtade efter min man och mina barn redan innan jag hade träffat dem.

Den frid jag kände som död kändes plötsligt temporär. Jag började tveka om det var någon glädje med att vara död innan jag hade hunnit uppleva livets fullhet. "Ja, jag vill återvända", sa jag. Och jag återvände.

Ja, det här var lite och fundera på! Om synen försvinner var kommer då ljuset ifrån? Borde det inte bli ett kompakt mörker istället? Och de döda vännerna: Vem vet hur själen ser ut efter döden? Kanske är det betraktaren som tolkar sina vänners själar såsom han en gång såg dem i levande livet.

Människor brukar oftast tro antingen eller, en del tror starkt på ett liv efter detta och resten är övertygade om motsattsen. Debatten fortsätter... Eftersom ingen av dem har några avgörande bevis kvarstår frågan: Finns det liv efter döden?

Gå in på http://hem2.passagen.se/tarim/ed.htm för att läsa hela artikeln.

Här är en bild på lyckoblommor som jag gjort i stål. Jag har bankat in TOKMYCKE lycka i dem och önskar att jag hade en till alla som behöver mer lycka i sin vardag...

Kom ihåg att ta hand om varandra och kramas massor!! Det är en bra bit på vägen...

Att kramas är välgörande, kramen överför energi och ger den omkramade ett kännslomässigt lyft. Vi behöver dagligen fyra kramar för att överleva, åtta kramar för att gå vidare, och tolv för att växa.

Att kramas är en form av kommunikation därför att den säger saker som du inte finner ord för. Det finaste med en kram är att du inte bara kan ge en kram, utan också få en.

Gå och krama någon NU!

Det ska jag ;-)

Dröm sött!

Tänkte att jag skulle hinna städa lite här hemma, men....

.. kom liksom på att det inte är så hemskt med dammtussar, då syns det ju att man har gjort något roligare.

Jag måste skärpa mig med mitt städande. Det kan inte alltid se perfekt ut, speciellt inte när man har en treåring och en man som helt saknar samma perfektmani ;-)

Nu ska jag hämta Agnes hos världens bästa dagmamma sen ska vi göra något roligare. Kurragömma antar jag, vilket Agnes har fått på hjärnan nu ett tag.

Lycka till alla!!!

Himla snack om svininfluensan, vilken hysteri! Hörde om någon som fått en smäll i kön till att ta sprutan, och en sjuksyrra som blev hotat när vaccinet var slut. Vad är det med människor. Köa och bråka för att spruta in gift i kroppen bara på grund av sin dödsångest?! Vakna upp! Ni har ju bara hört ena sidan av vaccinet i media, va lite kritiska och ha en egen åsikt! I det här läget som det är nu är det ingen fara, visst kan det ändra sig man får vara öppen, men VAKNA UPP!!!

Så himla inspirerande damer... De har aldrig använt någon av alla maskiner på verkstaden så dom vet inte hur dem funkar och hur man gör, ändå har dem sån härlig inställning att ingenting är omöjligt! Allt de gör är första gången och ändå är dem så himla duktiga. De har provat och svetsa med MAG, gassvetsen, skärt med gasskäraren och använt gasolugnen och bankat och bankat... Alla håller på att göra olika saker som de kommit på själva, sen blir det kanske inte perfekt alla gånger ;-) men dem har så himla roligt!!!

Tack snälla för att jag får vara med er och smida...

I morgon ska jag till min kära vän som hjälper mig med hemsidan, så ska vi smida vidare på inredningssidan ;-)

..och  en del andra detaljer. Börja närna sig färdigt, om det nu någonsing kan bli det ;-)

Kram och God Natt!

Det är är en del av det jag höll på med när jag var ute och bankade igår. Själv är jag nöjd. Det blev ju nåt alla fall.

Nu ska jag göra tacos, ska bli gott. Sen ska jag iväg på en kvällskurs som min gamla svetslärare har för ett gäng kvinnor. Riktigt roligt! Jag var där förra vackan och hade ett kort föredrag och visade hur man smider en spik. Sen ville dem självklart prova själva. Riktigt duktigt tycker jag och dra ihop ett helt gäng kvinnor och gå en svets/smideskurs. Jag blev så inspirerad av dem så jag vill också vara med...

Berättar sen hur det gick...