Direktlänk till inlägg 14 december 2009
Ja, så var det ju det här med luciatget igår, vilken upplevelse!
För det första blev det aldeles för länge för de små att träna en hel timme innan dem skulle gå på riktigt. När de tränat sistaa gången trodde Agnes att dem var klara och var jättestolt, hon tyckte inte alls att dem skulle gå en gång till. Vid den sista träningen stod barnen och sjöng så fint och den största tjejen, som kanske är 7-8år gick då och ställde sig vid den ena micen för att sjunga "det lilla ljus jag har". Agnes härmade då henne och gick till den andra micen, det stod två framför barnen så att dem skulle höras bättre. Där stod hon resten av den tiden och sjöng blinka lilla stjärna mm. Hon ville inte å ut när det var dags att tåga ut hon ville bara stå vid micen, så gulligt!
Sedan var det dags att försöka samla barnen för att gå den sista gången när gudstjänsten börjat i kyrkan. Barnens sångledare jobbade föbrilt med att samla dem. Det var bara det att när hon tillslut fick med tre barn som sprang runt ner så hade fyra andra stuckit iväg i stället, och så fortsatte det... Tillslut kom dem iväg och tågade in så fint, dem gick upp där dem skulle stå och lite oturligt så hamnade dem inte riktigt lika som vid träningen innan. Det gjorde ju inte så mycket, om man inte heter Agnes då förstås och ska stå vid micen igen. Hon försökte komma fram till micen, men tjejen som stod där tyckte inte att Agnes skulle komma och puffas och ville ha lite ordning så on flyttade inte på sig och puffade tillbaka. Heter man Agnes då så blir man helt förtvivlad på två röda sekunder, därefter drämmde hon ljuset i skallen på tjejen och började grina riktigt ordentligt. Hon måste ha blivit riktigt besviken, jag har aldrig sett henne slå till sådär målmedvetet. Det var ju ingen som gjort något tokigt egentligen, båda tjejer försökte ju ha ordning på sitt vis ;-)
Hur som hels var det bara att ta ungen och gå i sakristian tills hon lugnat ner sig lite alla fall, sedan fick hon sitta med mig i bänken och när dem tågade ut igen kande hon sig redo att ansluta sig till tåget igen.
Jaha... det var det. Första lyckade luciatåget för min dotter Agnes! Min lilla hjärta!
Idag satte Agnes i soffan bredvid mig och kollade på barnteve. Då så frågade hon plötsligt.
- Mamma.... är jag ditt hjärta? (brukar ju säga "lilla hjärtat" ibland)
- Ja, svarade jag. Jag brukar säga så för att jag tycker så mycket om dig. Ibland säger jag ju att du är min lilla ängel också, eller prinsessa kanske!
- Ja, men mamma, det är ju bara för att jag ser ut som en ängel, svarar lilla prinsessan då.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
13 | |||
14 | 15 | 16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
|||
21 | 22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 |
29 |
30 | 31 | ||||||
|