Nu märker man att det är mörkare ute och börja närma sig jul! Nu är det eldkorgarna som går. Det är en stor och rejäl variant som håller många livslängder i ur och skur. Ca en meter hög och 18kg väger den. Perfkt ljus- och myskänsla i trädgården. Vi brukar grilla korv i våran till lunch ute på helgerna. Riktigt mysigt med barnen tycker jag! Gå in på produkter för mer info...

Nu är det bara ut i verkstaden och joba...

Kram på er!

Motgången är ofta en förklädd vän.

Möt den med tacksamhet,

för den ger dig styrka och klokskap.

Hittade på min vän Malins sida, om jag bara visste hur man länkade dit så skulle jag göra det ;-) datahacker som man är!

Så många som börjat baka pepparkakor nu. Jag vill också! Varje år bakar jag och min syster, med familj, pepparkakor tillsammans hos min mor. Är riktigt mysigt och roligt tycker jag, alla fall de första tio plåtarna ;-)

Sedan finns det en annan tradition på min sambos sida. De bakar pepparkakshus med alla kusiner, på hans mors sida. Det brukar oftast resultera i tävling om vilket hus som är snyggast och har spårat ur mer och mer det senste åren. Med spårat ur menar jag att vi redan på sensommaren börjar prata om och fundera på vad vi ska bygga! *skrattar* För det duger ju inte med ett paket från ICA inte, nä minst tre paket så man kan skära till vinklar och vrår på sitt hus ;-) Om man inte bakar egna delar då som fler och fler även börjat med. Här på bilden är vårat funkishus som vi bor i. En exakt kopia som jag ritat av och ändrat skala på från ritningarna på huset. Inte alls överdrivet ;-)

Vi har även köpt en bok full med olika pepparkakshus och mönster. Riktigt roligt och bra idé tycker jag att göra med familj och vänner!

Lycka till!

"Gud gav oss EN mun och TVÅ öron, justv av den anledningen att vi ska lyssna dubbelt så mycket som vi pratar".

Tack vännen för att du lyssnar

Ja, nu har vi firat Agnes hela dagen, och det är inte klart än. Det kommer flera mot kvällningen.

Vi hade ju då tänkt väcka henne på morgonen med paket och frukost på sängen på en bricka med ljus. Det blir ju inte alltid som man tänkt sig. Vi lade Agnes en timme senare igår och tänkte att då sover hon lite längre på morgonen. Först kom hon in till oss på natten och låg vaken en bra stund innan hon tillslut somnade. Halv sju hör man helt plötsligt "Ska vi gå upp nu!" Vårat resonemang fungerade inget vidare. Hur fungerar det för en normal familj? I vår familj så går man då ner och fixar det som man tänkt, säger år ungen att låtsas sova, sjunger och går in och grattar och "väcker".  Hon vet ju inget annat och blev förståss lika glad hur vi än gjort, vilket inte vi blev som fick gå upp så tidigt ;-)

Sedan har det varit full fart och fika hela förmiddan. Hon har fått en massa paket och fina kläder, och tur e väl det så hon får förnya garderoben lite. Inte så konstingt nog så var Agnes helt slut och tjurig vid två-tiden när ett gäng släktingar åkt. Tänkte att vi går en sväng med vagnen så hon får vila lite, och dåå tvärslocknade hon! Har inte somnat i vagnen på vet inte när?! Till hör ju då också att det princip värsta Agnes vet är att sova. Vi lät henne sova en stund ute och tog sedan in henne för att få i lite mat i magen efter allt fika. Om det är något som Agnes tycker är värre än att sova, så är det att bli väckt när hon sover. Vår söta treåring hade förvandlats till ett monster ;-) Tillslut lyckades jag få i henne lite mat ganom att mata henne och köra det klassiska "En sked för pappa, här kommer farfar med traktorn osv." Sedan satte vi oss i soffan helt slutkörda och somnade hela högen, och Agnes sov då IGEN i en timme. Herre Gud!!!! Hjälp!! När ska hon somna i natt??? Hon har väl inte sovit så mycket ens när hon var en liten bebis och kallades för "Bangnan".

Ja, ja vi får väl se. Man blir ju förståss lite orolig också, varför hon helt plötsligt sover så mycket. Håller hon på att bli sjuk? Eller så var det väl helt enkelt så påfrestande mad allt kalas när hon inte sovit så mycket i natt.

Här har vi Agnes som stolt visar hur gammal hon är. Hon har i och för sig visat tre fingrar i över en månad nu, sedan vi började prata om att hon snart ska fylla tre år    ;-) min söta, smarta lilla tös...

Nu ska jag pallra mig iväg till köket och göra en tårta till...

Japp, idag blir det baka, baka och så städa lite också kanske. I morgon fyller min lilla prinsessa tre år. Hels sjukt vad fort tiden går. Min kära syster Kommer hit och ska hjälpa mig med bakandet. Ska bli skoj, hon är en riktig bullmamma ;-) jag menar att hon är duktig på att baka och sånt. Hon har för det mesta nån surdeg på gång och testar alltid nya saker i matlagningen.

Hennes dotter, alltså min prinsessas kusin, fyller ett år om ungefär en vecka så då får väl jag åka över till henne och hjälpa till med baket där antar jag.

Nu ska jag proppa i mig tabletter mot min hemska huvudvärk som inte vill släppa, så jag orkar fixa inför en hel helg med kalas.

STOR KRAM!!

Jag skriver ju en hel del om att acceptera allt som rör ens liv för att kunna gå vidare och kunna bli lycklig. Jag vill förklara lite mera vad jag menar...

Ett accepterande förhållningssätt innebär inte att avstå från att söka förändring i en svår situation, utan att sluta föra krig mot tillvaron och sig själv. Acceptans innebär att välja se både sin inre och yttre verklighet, utan att fly eller döma den.

Gå vidare och ta vara på dig själv...

Om jag inte tar vara på mig själv, vem skall då bry sig om mig?

Man kan faktiskt själv välja att vara lycklig...

Våra negativa tankar om oss själv är ofta orsaken till våra depressioner. Vi måste komma ihåg att det är vi själva som väljer hur vi ska regera på saker och ting. Om någon tex är elak mot mig, eller jag blir besviken över något är det jag själv som väljer om jag ska bli ledsen, arg eller göra det bästa av situationen och se att det kanske var någon mening med att det nu blev såhär.

Det jag försöker säga är att vi har alltid ett val, och att vi påverkas mer än vad vi tor av våra tankar och val. Händer det alvarligare och tragiska händelser i sitt liv kan det så klart vara svårt att inse detta, men det är inte förrän vi accepterar situationen som den är som vi kan börja gå vidare och själva påverka våra liv för att uppleva största möjliga lycka och välbefinnande.

Tankens kraft är så mycket större än vad du och jag kan ana och tror. Jag är en av dem som har förstått och trott detta länge, men nu är det även vetenskapligt bevisat. Fråga mig inte hur dem har kommit fram till detta men det är nu vetanskapligt bevisat att optimisten i genomsnitt lever hela sju och ett halvt år längre än pessimisten. Det går alltså att tänka sig lycklig, genom att låta bli att tänka sig olycklig!

Enkelt va!? Ja, det kan ju låta så, men det kan vara svårare än man tror att bryta våra tankebanor. Lite lättare kan det dock bi om man vet av att vår hjärna är förändringsbenägen ner till minsta hjärncell och därför påverkas den rent fysiskt av våra possitiva eller negativa tankar. Lyckas vi bryta gamla invanda negativa tankebanor kommer hjärnan sedan ”vilja” välja det positiva tankespåret.
Vår förmåga att känna glädje och tillförsikt beror i slutändan på hur vi tänker om våra liv. Både när lyckan ler och gråa, mörka novemberdagar. Så gör dig själv en STOR tjänst e och tänk en glad och possitiv tanke idag, så kanke det kan bli två i morgon!

LYCKA till alla...